Afrooz: "Jag tycker om mina ansvarsområden på startupföretaget inPhocal."

Sådan far, sådan dotter

Nytt land, nytt språk

Idén att göra en masterutbildning utomlands föddes under hennes kandidatstudier. "Jag blev antagen till tre universitet i Storbritannien, Italien och Spanien. Tyvärr lyckades jag inte få visum till något av dessa länder." Istället började Afrooz arbeta i Iran. Först på ett reklambolag, sedan på en studio för förpackningsdesign och slutligen på ett konsultföretag inom ingenjörstjänster. "Samtidigt drömde jag fortfarande om att lämna Iran för en tid. Fem år efter min examen sa jag till mig själv: 'det är nu eller aldrig.' Så jag övergav allt, sa upp mig från jobbet och började förbereda mig för mastern. Den här gången fick jag mitt visum."

Jag blev antagen till tre europeiska universitet, men tyvärr fick jag inte mitt visum.
När hon anlände till Spanien stötte hon på ett hinder. För få kandidater hade ansökt till det masterprogram på engelska som Afrooz hade valt. Så istället skrev hon in sig på en masterutbildning i tillverkningsteknik som var helt på spanska. "Jag var tvungen att lära mig ett nytt språk på väldigt kort tid. Jag klarade mig bra, men att förstå olika dialekter var särskilt utmanande. Som tur är har jag alltid känt mig hemma i Spanien. På grund av vädret, människorna och kulturen."

Afrooz tog sin masterutbildning under COVID-pandemin. En tuff tid, som hon mestadels tillbringade arbetslös. "Jag gick på många intervjuer, men eftersom jag inte hade något arbetstillstånd skulle det innebära en ytterligare tidsinvestering för företagen att anställa mig. Ingen av organisationerna jag pratade med ville starta processen för att ansöka om ett arbetstillstånd." För att hålla sig sysselsatt följde Afrooz onlinekurser och gjorde flera mindre forskningsprojekt.

Startupföretag

Fram tills hon hittade en praktikplats hos det nederländska startupföretaget inPhocal. Företaget arbetar med banbrytande laserteknik för tryckning och skärning i produktionsmiljöer, bland annat. inPhocal ville att Afrooz skulle ansluta sig till teamet efter hennes praktik. Det var här TMC kom in i bilden. "Jag antar att sättet jag anslöt mig till TMC är lite upp och ner jämfört med många andra. Jag var redan involverad i ett projekt och skrev sedan kontrakt med TMC, istället för att TMC matchade mig med ett projekt. Problemet var att inPhocal inte kunde ge ett nederländskt kontrakt till någon med iransk nationalitet som bodde i Spanien. inPhocals VD kände väl till TMC och undersökte om TMC Spanien kunde anställa mig och sedan ansluta till inPhocal."

Den bästa delen av mitt jobb är att hitta sätt för konstant förbättring.
Denna konstruktion fungerade, och Afrooz är glad att det gjorde det. "Jag får fortsätta arbeta i kontexten av ett startupföretag, vilket jag gillar väldigt mycket. Jag älskar att inte veta vilka utmaningar dagen kommer med och försöka övervinna dem. Och att vara involverad i hela processen från brainstorm till design och redesign. Jag är den enda som arbetar med mekanisk design, så jag måste alltid samordna med resten av teamet. Jag tycker om detta ansvar. Och den bästa delen av mitt jobb är att hitta sätt för konstant förbättring."

Stabilitet och professionalitet

Att vara en TMC employeneur hjälper henne med detta. "Förutom att vara en del av inPhocal-teamet är jag glad över att också vara en del av en större, stabil och professionell organisation där medarbetarna sätts i första rummet. TMC känns som en familj som bryr sig om mig och stöttar mig när jag behöver det. När jag kämpar med ett tekniskt eller programvarurelaterat problem kan jag be mina kollegor, employeneurer, om hjälp. Vi har en chattgrupp där vi hjälper varandra med de saker vi stöter på. Det är roligt, när jag åker till TMC-kontoret för en pizzasession eller nyårssamling, sätter jag ansikten på de människor som jag har chattat och mejlat med, utan att någonsin ha träffat dem personligen förut."

På ett liknande sätt träffar Afrooz sina kollegor på inPhocal endast sällan ansikte mot ansikte. Som tur är för henne arbetar de flesta inPhocal-anställda också hemifrån. Detta gör det enkelt för Afrooz att känna sig lika ansluten till företaget som sina kollegor i Nederländerna, samtidigt som hon bor kvar i Spanien. Ändå kan hon någon gång i framtiden flytta till ett annat land igen. "Jag trivs i Spanien, men jag ser inte mig själv här för alltid. Att återvända till Iran är alltid ett alternativ, men jag kommer att behöva lite mer tid för att skapa rätt förutsättningar innan jag gör det."